stallhatten

 

I går kväll gjorde Stall Hatten ”årsdebut” på Solvalla.

 

Skälen till detta besök var två. Dels ville vi med egna ögon se hur den trogna banpubliken behandlades på huvudstadsarenan under ”saxexperimentet” och dels (den huvudsakliga anledningen) var att vi ville se hur kvalhästen Miss Bajen skötte sin debut på tävlingsbanan.

 

Vi hade kunnat skriva en hel uppsats om skäl nummer ett, men nöjer oss med ett par korta rader, om det andra blir det en längre historia.

 

Stall Hatten har varit med om det mesta (nåja – en hel del i vart fall) inom kapplöpningssporten, men INGENTING går upp emot det här genomkorkade upplägget med onsdagarnas V86-Express. En tunnare soppa har Stall Hatten inte fått sig påtvingad sedan militärtjänstens dagar i skogarna kring Enköping. Om spelbolagets syfte med V86-Express var att få bort de sista entusiasterna från banan/sporten så har de verkligen lyckats… Utvecklingskostnaderna (20 miljoner?) för projektet är redan borta, men de kulorna är bara ”peanuts” om man lägger till omsättningsvariabeln och inte minst goodwillförlusten.

 

Ansvarig är ”Hasse Sax” och ATG:s styrelse. Om styrelsen har vi inga förhoppningar, men enligt samstämmiga källor är ”Hasse Sax” en helt prestigelös herre. I det här fallet en rent nödvändig egenskap om inte skeppet ska sjunka.

 

Stall Hatten är helt säker på att V86-Express inte återkommer efter sommaruppehållet, men har även feeling för att skiten är skrotad innan april månads utgång.

 

Odds på det, någon?

 

Vidare.

 

Den som tror det var en enkel uppgift att övertyga Caroline om det ”geniala” med att trotsa snöstorm med vidhängande vinterväglag för att åka till Solvalla tror fel. Den saken är klar, men till Solvalla kom vi – dock med andan i halsen och med bara tre minuters marginal till kvällens andra kvallöpning, där alltså Miss Bajen var en av de stolta deltagarna. Problemen inleddes redan tio meter in på området, detta då en ”sommarskodd” Stall Hatten vara ytterst nära att slå ihjäl sig under den initiala språngmarschen på Solvallas sluttande publikplatser. Räddningen var att ”Nordinskan” parkerat sin bil 50 efter mållinjen så Stall Hatten fick välbehövlig skjuts fram till E-läktaren – en resa på ungefär 200 meter.

 

Miss Bajen är en treårig fuxa efter Clerk Magistrate undan det amerikanska toppstoet Dreamslandsjeanjean, tränad av Stefan Hultman och uppfödd av Stall Hatten-medlemmen ”Mr Living Holmes”. Denne ”Mister Living Holmes” är något så pass ovanligt som en hårt satsande och NY uppfödare av högkvalitativa travhästar. Att han dessutom inte ens är 40 år fyllda gör honom smått unik i sporten. De amerikanska stona (per idag fyra stycken) betäcks med unga, spännande – franska hingstar och inte en krona sparas på avkommornas väl och ve. Det är precis den här typen av dedicerade personer som galoppsporten måste attrahera.

 

Hur gör man då det?

 

Stall Hatten tror stenhårt på att profilera våra unga stjärnor och prioritera prissummorna till dessa individer. Vi måste bjuda på trevliga evenemang på tävlingsdagarna och sätta sporten före spelet. Ytterst viktigt är även att förklara för dessa människor att ledtiden från betäckning till start är ungefär tio månader kortare för galoppörer än för travare. En annan viktig aspekt är att konkurrensen inom vår fullblodssport är avsevärt lättare att hantera än inom ”åkerirörelsen”. De här människorna vill gå till vinnarcirkeln och få 50.000 kronor för besväret – långt hellre än att få 37.000 kronor i förstapris och 14.800 i bidrag. Tro oss. Så är det bara!

I går kväll var det så debut för Miss Bajen och det var länge sedan Stall Hatten var på så gott humör på en travbana. Det ska även sägas att denne skrivare inte ens äger en del i svansen på hästen. Sex, sju delägare – ett par med sina barn, hade trotsat snöovädret för att se sin skyddsling ta sina första stapplande steg på tävlingsbanan. På Solvallas E-läktare jobbade sällskapet för fullt på Miss Bajen och när mållinjen passerades på tiden 1.19,7 var det idel lyckliga miner.

 

Kvällen avslutades så med en trevlig middag på Stall Hattens favoritställe Shanti på Rörstrandsgatan. Den där dryga timmen med en överlycklig och nästan rörd ”Mister Living Holmes” som alltså fått se sin första egenuppfödda häst på tävlingsbanan var fantastisk.

 

Vad finns att lära av detta?

 

Jo, att SPORTEN säljer spelet. Inte tvärt om.

 

Höres.