stallhatten

 

Efter ett par veckor lidandes av den inte allt för sällsynta åkomman ”blogg-koma” utlovade som bekant Stall Hatten i den senaste bloggen ”bot och bättring”…

 

Nu skulle det minsann bli ”andra bullar” av. Dagliga uppdateringar - en självklarhet, och veckolånga uppehåll på stallhatten.blogg.se skulle naturligtvis vara ett minne blott.

 

Som ni vet är det lätt ”lova runt”, men än mer enkelt är det att ”hålla tunt”… Tydligen är detta fenomen speciellt vanligt förekommande då man har ledigt och befinner sig i en mysig sommarstuga på Österlen tillsammans med dottern Elsa och Fröken Favorit!?

 

Därför gör vi…

 

http://www.youtube.com/watch?v=vTVcrthJLoE

 

En sammanfattning av den senaste veckans händelser följer nedan. 

 

Förra lördagen stuvades väskorna, dottern och hunden ”Kålle” in i Fröken Favorits bil för vidare avfärd söderut. Att det blev ”FF:s” bil och inte Stall Hattens hade (och har) sina naturliga orsaker. Denne skrivare är stolt ägare av en Mini Cooper av senaste modell och snitt. Men… Lika underbar som detta fordon är att framföra i ”egen regi”, lika ”iskall” är den med passagerare och packning!

 

Att få med golfklubborna är fullständigt otänkbart. Möjligen kan man få in en kabinväska, en flaska vatten och en påse smågodis – med detta låter sig endast göras – efter timslånga förberedelser, en massa vilja och ett par burkar vaselin…

 

Nåväl.

 

Redan efter två timmar på motorvägen började det ”knotas” från de kvinnliga passagerarna. Med gemensamma krafter ”lobbade” de friskt om det förträffliga med ”kisspauser” och ”godisinköp”. Då Stall Hatten inte orkade höra det alltmer högljudda gnället mer, utan valde ”husfrid” till förmån av prestige, svängde vi kvickt in på en Statoil-mack strax söder om Linköping.

 

Stall Hatten skickades bums iväg för att ”kissa av” dottern Elsa och hunden ”Kålle”, medan Fröken Favorit tankade bilen. Tio minuter senare gjorde vi diverse inköp (glass, godis, tidningar) för att kunna fortsätta färden – friktionsfritt.

 

Men säg den glädje som varar för evigt?

 

Efter fem mil (i typ 160 km/h) frågar vi Fröken Favorit, så där i förbifarten, om hur mycket bensin hon fick in i tanken, och hur mycket ”eländet” kostade?

 

-      Vad menar du? Betalade inte du bensinen?

 

Stall Hatten vill självfallet (storsinta som vi är) inte lägga ”hela” skulden för det inträffade debaclet med ”smitningen” på Fröken Favorits axlar. Men åtminstone 98 procent var väl hennes fel…?

 

Efter ett par samtal, först med Statoil centralt och sedan med mackägaren i fråga, löstes dock skulden via ett kreditkort, och det var med lättade hjärtan vår resa fortsatte.

 

En av Stall Hattens äldsta vänner, ”JP”, äger en trevlig sommarstuga strax söder om Åhus, vilken han är vänlig nog att låna ut. Men stugan vid havet fick vänta ett par timmar på vår ankomst då Jägersro hade kvällstävlingar, med klassiska Oaks som ”russinet i kakan”. Och vore det inte snudd på tjänstefel att inte ta omvägen via dessa? Även om man är ledig?

 

Stall Hatten trodde stenhårt på Matauri Pearl vilken såg stenklar ut i sista sväng, men i sista sväng delas som bekant inga segercheckar ut. Segern gick i stället till Francisco Castros Summertime som ju var ”runner up” i det danska Derbyt för ett par veckor sedan. Ingen skam över vinnaren, men vilken klass höll årets upplaga av Oaks egentligen? Vinnaren står kvar på 82, den 2.5 längder slagne tvåan Blue Saphire höjdes till 76. Målfyran Zegna sänktes från 75 till 74, och det finns därför fog för att tveka på styrkan i den danska derbyformen. En ”form” Stall Hatten ställt sig mycket tveksam till, men direkt efter målgången i Oaks accepterade. Vad bevisar nu detta?

 

Jo!

 

Först och främst att det allt som oftast är ”första känslan” som är den rätta, samt att det aldrig är fel att ”djupanalysera” resultatlistor…

 

Kvällens bästa prestation stod faktiskt en häst som var sist i mål för, nämligen Moe Green.

 

Derbyvinnaren från 2010 var drygt 30 längder bakom täten efter 800 meter, men svarade sedan för en upphämtning av det ”svettigare slaget” i sin ensamhet bakom fältet. I mål var Moe Green bara åtta längder bakom vinnaren, tillika stallkamraten, Luca Brasi. 

 

När Moe Green vann derbyt 2010 visade sonen till Xaar 94 i form. Bakom denna inkom i tur och ordning Aces Star, Sir Lando, och Giant Sandman.  DET är vad Stall Hatten kallar solid form…

 

Beträffande Sir Lando.

 

I söndags startade sonen till Lando i Grupp-1 loppet ”Grosser Preis Von Berlin”. Wido Neuroths adept slutade femma, slagen två längder av Meandre, men frågan är om inte helgens insats var den bästa Sir Lando presterat i karriären?

 

Vinnaren Meandre är nämligen en fullt tänkbar Arc-vinnare på Longchamps senare i år. I nuläget kan man ”backa” Andre Fabres fyraåring i trakterna av 15 gånger.

 

Stall Hatten älskar Sir Lando och höll tummarna för honom och Fredrik Johansson hela loppet igenom., det LOVAR vi. Samtidigt kan vi inte motstå att ”hugga” om någon spelarrangör erbjuder felaktiga odds… På ATG lirades därför en femhundring på komben Meandre före Earl of Tinsdal till strax under sju gånger pengarna.  Hur mycket vi än letade bättre odds hos diverse bookisar på nätet, var det högsta vi hittade 3.75…

 

I nästkommande blogg skall Stall Hatten berätta VEM låten nedan är ”ämnad” för, och varför!

 

Men om någon redan nu kan gissa svaret är det fritt fram att posta en kommentar. Ett fint pris utlovas!

 

http://www.youtube.com/watch?v=65MdvRg05B4

 

Höres.