stallhatten

 

I lördags kväll var det ”westerntema” på Täby galopp. En massa olika hästraser - och hästfolk - samsades på arenan och en hel del nya ansikten syntes i publikhavet. Folk hade det trevligt i största allmänhet, serverades god mat och dryck – men framför allt bjöds det på bra och spännande galopplopp.

 

Det är precis den här typen av event som måste prioriteras. Styrelsen i Svensk Galopp måste förstå att framtidens hästägare, spelare, aktiva och publik endast (i vart fall snudd på…) kan rekryteras i segmentet ”redan hästintresserade”!

 

Det spelar ingen roll om ni satsar ytterligare 10 miljoner på ”Nationaldagsgaloppen” ute på Djurgården. Även om arrangemanget lockar 20.000 besökare i strålande solsken kan det aldrig ”räknas hem”. Anledningarna till att projektet är dödsdömt redan på förhand är så många, att Stall Hatten finner det skrämmande att de ansvariga inte ”dragit i handbromsen” för länge sedan.

 

Ett exempel, för att tydliggöra…

 

Om Stall Hatten fått uppdraget att öka intresset för TENNIS i Stockholm hade vi:

 

INTE byggt en bana av badmintonmått.

 

INTE valt djup sand som underlag.

 

INTE hyrt in Janne Gunnarsson som konferencier.

 

INTE använt Christer Gardell och Nicklas Kulti för att visa hur tennis skall spelas…

 

Utan:

 

SATSAT på en bana av fullskaliga mått och placerat denna ute i Stockholms ström. SÄKERSTÄLLT att banan inte ”guppar och har sig”…

 

SATSAT på att sälja ut 100 VIP-platser för 10.000 kronor stycket på en lyx-yacht förankrad max tre meter från banan.

 

SATSAT på Filip och Fredrik som underhållare/värdpar. Lämplig ”sidekick” eller om ni så vill ”expertkommentator”, blir självfallet John McEnroe.

 

SATSAT merparten av evenemangets budget på att flyga in Andre Agassi i mötet med Mikael Pernfors.

 

Nu är det ytterst viktigt att projektet ”Nationaldagsgaloppen” i dess nuvarande utformning begravs en gång för alla av Svensk Galopps styrelse. Om det krävs ytterligare information för att ni skall förstå detta är Stall Hatten villig att avsätta ett par timmar för att förklara.

 

Okej?

 

En liten summering av lördagskvällen kan vi inte undanhålla er.

 

På det sportsliga planet gladdes Stall Hatten främst åt tvååringarna Smartinblack och Saving Kennys prestationer. Den förstnämnde tränas av Bent Olsen och den senare av Roy Arne Kvisla. ”Ungtupparna” (hästarna alltså…) har Footstepsinthesand som pappa och duon kostade endast lite drygt 10.000 pund stycket på auktion för ett par månader sedan.

 

”Hyggliga fyndköp”…?

 

Saving Kennys segertid var endast två tiondelar långsammare än fyraårige 87 handicappade Uppercut Actions i loppet efter, men Stall Hatten sticker ut hakan och utnämner Smartinblack som ännu mer lovande.

 

Göran ”Pjäsen” Terninger kämpar på i motvind som anläggningschef på Täby galopp, men är samtidigt en ”skön snubbe” med glimten i ögat och självdistans. I vart fall om ni frågar Stall Hatten.

 

För man måste ju bara beundra ”Pjäsen”, som kvällen till ära – från topp till tå - ”spökat” ut sig i full westernmundering? Här snackar vi helt uppenbart om en person som inte räds att gå ”all in”… Mest intressant är dock om ”Pjäsen” hade en skarpladdad pistol i sitt snitsiga hölster eller om han nöjt sig med en attrapp?

 

Är må hända ”Puffran” ett mer korrekt smeknamn på Göran Terninger efter lördagens uppvisning? Det låter vi er läsare avgöra via röstning i kommentarsfältet…

 

Stall Hatten och Fröken Favorit satt kvar på ”Clockers Corner” och väntade på ”Uttern” som lovat att dyka upp efter tävlingarna. Då spelsuget inte var mättat, och ”Uttern” inte dök upp, blev Stall Hatten allt mer stressad och otålig ju längre tiden gick.

 

Denna tristess avhjälptes dock fort då ”Rednex”, eller vad de nu kallar sig för numera, äntrade scenen. Det var med tårar i ögonen (nåja) Stall Hatten nynnade med i…

 

http://www.youtube.com/watch?v=2Ui_MVLPRS4

 

Om det var ren eufori eller bara Stall Hattens spelsug som behövdes stillas vet vi inte, men mitt i låten erbjöd vi Fröken Favorit 10.000 kronor om hon sprang ned till scenen och ”stagedivade” ut i det något ”tunna” folkhavet…

 

Detta ”erbjudande” förkastades vänligt men bestämt av ”FF” till vår stora sorg och besvikelse.

 

När Stall Hatten satt och ”tjurade” över detta, ”räddades” dock stallets ära upp av den extraarbetande 19-åriga flickan ”Tribecca”.

 

Utan något som helst ekonomiskt incitament hoppade hon upp på scenen, dansade som en dåre, och sjöng med i låtarna till publikens stora glädje!

 

Stort.

 

I den senaste bloggen utlovade Stall Hatten ett fint pris till den person som först klurade ut till vem inom svensk

galoppsport vi dedicerade Alina Devercerskis superhit ”Flytta på dig”…

 

http://www.youtube.com/watch?v=65MdvRg05B4

 

… och därmed kan signaturen ”Kittens Joy” se fram emot en smarrig bratwurst med ”extra allt” på Derbydagen den 12 augusti.

 

I nästkommande blogg lovar Stall Hatten att förklara varför ”Jacky” borde flytta på sig…

 

Höres.

 

Efter ett par veckor lidandes av den inte allt för sällsynta åkomman ”blogg-koma” utlovade som bekant Stall Hatten i den senaste bloggen ”bot och bättring”…

 

Nu skulle det minsann bli ”andra bullar” av. Dagliga uppdateringar - en självklarhet, och veckolånga uppehåll på stallhatten.blogg.se skulle naturligtvis vara ett minne blott.

 

Som ni vet är det lätt ”lova runt”, men än mer enkelt är det att ”hålla tunt”… Tydligen är detta fenomen speciellt vanligt förekommande då man har ledigt och befinner sig i en mysig sommarstuga på Österlen tillsammans med dottern Elsa och Fröken Favorit!?

 

Därför gör vi…

 

http://www.youtube.com/watch?v=vTVcrthJLoE

 

En sammanfattning av den senaste veckans händelser följer nedan. 

 

Förra lördagen stuvades väskorna, dottern och hunden ”Kålle” in i Fröken Favorits bil för vidare avfärd söderut. Att det blev ”FF:s” bil och inte Stall Hattens hade (och har) sina naturliga orsaker. Denne skrivare är stolt ägare av en Mini Cooper av senaste modell och snitt. Men… Lika underbar som detta fordon är att framföra i ”egen regi”, lika ”iskall” är den med passagerare och packning!

 

Att få med golfklubborna är fullständigt otänkbart. Möjligen kan man få in en kabinväska, en flaska vatten och en påse smågodis – med detta låter sig endast göras – efter timslånga förberedelser, en massa vilja och ett par burkar vaselin…

 

Nåväl.

 

Redan efter två timmar på motorvägen började det ”knotas” från de kvinnliga passagerarna. Med gemensamma krafter ”lobbade” de friskt om det förträffliga med ”kisspauser” och ”godisinköp”. Då Stall Hatten inte orkade höra det alltmer högljudda gnället mer, utan valde ”husfrid” till förmån av prestige, svängde vi kvickt in på en Statoil-mack strax söder om Linköping.

 

Stall Hatten skickades bums iväg för att ”kissa av” dottern Elsa och hunden ”Kålle”, medan Fröken Favorit tankade bilen. Tio minuter senare gjorde vi diverse inköp (glass, godis, tidningar) för att kunna fortsätta färden – friktionsfritt.

 

Men säg den glädje som varar för evigt?

 

Efter fem mil (i typ 160 km/h) frågar vi Fröken Favorit, så där i förbifarten, om hur mycket bensin hon fick in i tanken, och hur mycket ”eländet” kostade?

 

-      Vad menar du? Betalade inte du bensinen?

 

Stall Hatten vill självfallet (storsinta som vi är) inte lägga ”hela” skulden för det inträffade debaclet med ”smitningen” på Fröken Favorits axlar. Men åtminstone 98 procent var väl hennes fel…?

 

Efter ett par samtal, först med Statoil centralt och sedan med mackägaren i fråga, löstes dock skulden via ett kreditkort, och det var med lättade hjärtan vår resa fortsatte.

 

En av Stall Hattens äldsta vänner, ”JP”, äger en trevlig sommarstuga strax söder om Åhus, vilken han är vänlig nog att låna ut. Men stugan vid havet fick vänta ett par timmar på vår ankomst då Jägersro hade kvällstävlingar, med klassiska Oaks som ”russinet i kakan”. Och vore det inte snudd på tjänstefel att inte ta omvägen via dessa? Även om man är ledig?

 

Stall Hatten trodde stenhårt på Matauri Pearl vilken såg stenklar ut i sista sväng, men i sista sväng delas som bekant inga segercheckar ut. Segern gick i stället till Francisco Castros Summertime som ju var ”runner up” i det danska Derbyt för ett par veckor sedan. Ingen skam över vinnaren, men vilken klass höll årets upplaga av Oaks egentligen? Vinnaren står kvar på 82, den 2.5 längder slagne tvåan Blue Saphire höjdes till 76. Målfyran Zegna sänktes från 75 till 74, och det finns därför fog för att tveka på styrkan i den danska derbyformen. En ”form” Stall Hatten ställt sig mycket tveksam till, men direkt efter målgången i Oaks accepterade. Vad bevisar nu detta?

 

Jo!

 

Först och främst att det allt som oftast är ”första känslan” som är den rätta, samt att det aldrig är fel att ”djupanalysera” resultatlistor…

 

Kvällens bästa prestation stod faktiskt en häst som var sist i mål för, nämligen Moe Green.

 

Derbyvinnaren från 2010 var drygt 30 längder bakom täten efter 800 meter, men svarade sedan för en upphämtning av det ”svettigare slaget” i sin ensamhet bakom fältet. I mål var Moe Green bara åtta längder bakom vinnaren, tillika stallkamraten, Luca Brasi. 

 

När Moe Green vann derbyt 2010 visade sonen till Xaar 94 i form. Bakom denna inkom i tur och ordning Aces Star, Sir Lando, och Giant Sandman.  DET är vad Stall Hatten kallar solid form…

 

Beträffande Sir Lando.

 

I söndags startade sonen till Lando i Grupp-1 loppet ”Grosser Preis Von Berlin”. Wido Neuroths adept slutade femma, slagen två längder av Meandre, men frågan är om inte helgens insats var den bästa Sir Lando presterat i karriären?

 

Vinnaren Meandre är nämligen en fullt tänkbar Arc-vinnare på Longchamps senare i år. I nuläget kan man ”backa” Andre Fabres fyraåring i trakterna av 15 gånger.

 

Stall Hatten älskar Sir Lando och höll tummarna för honom och Fredrik Johansson hela loppet igenom., det LOVAR vi. Samtidigt kan vi inte motstå att ”hugga” om någon spelarrangör erbjuder felaktiga odds… På ATG lirades därför en femhundring på komben Meandre före Earl of Tinsdal till strax under sju gånger pengarna.  Hur mycket vi än letade bättre odds hos diverse bookisar på nätet, var det högsta vi hittade 3.75…

 

I nästkommande blogg skall Stall Hatten berätta VEM låten nedan är ”ämnad” för, och varför!

 

Men om någon redan nu kan gissa svaret är det fritt fram att posta en kommentar. Ett fint pris utlovas!

 

http://www.youtube.com/watch?v=65MdvRg05B4

 

Höres.

 

Äntligen!

 

Stall Hatten är tillbaka vid tangenterna efter en veckas blogg-uppehåll.

 

Detta har hänt…

 

Del 2:

 

Efter tre fullspäckade dagar på Sprintermästarmeetinget i Halmstad ”led” Stall Hatten av ordentlig hemlängtan. Fröken favorit led helt uppenbart inte av samma ”åkomma” som Stall Hatten, utan tjatade redan vid frukosten om att vi (”när vi nu ändå är här”...) skulle ”hänga ett par timmar på beachen” innan hemfärd.

 

Fröken favorits förslag om det förträffliga med ”strand-chill” röstades dock snabbt ned av Stall Hatten och vår bundsförvant ”Sevanten”. Kort senare avgick därmed vår splitternya hyrbil norröver – i rasande fart dessutom!

 

Stall Hatten och ”Sevanten” hade nämligen en ”diabolisk” plan. Vi hade upptäckt att man under eftermiddagen tävlade på Sundbyholmstravet, vår absoluta favoritbana. Om detta för oss smått oemotståndliga ”happening” i Eskilstuna nämnde vi inte ett ord om för ”FF” förrän strax innan Jönköping.

 

Det blev naturligtvis omedelbart en massa gnäll från baksätet när vi presenterade vår plan för eftermiddagen… Okvädningsord som ”idioter, travnördar” viftades dock bort med blixtens hastighet, och ett par timmar senare gled Stall Hatten ”et consortes” in på Sundbyholmtravets stallbacke.

 

Om själva tävlingarna finns inte så mycket att berätta men vi fick i alla fall se Lutfi Kolgjinis Opitergium imponera våldsamt i 4-års testet. Vi lämnade ”Gruvan” mätta och belåtna, visserligen ett par hundralappar fattigare, men ändå som vinnartyper. För på vägen över stallbacken investerade Stall Hatten 20 spänn i ”damklubbens lotteri” och kammade självfallet hem högsta vinsten. Tio stycken smaskiga kanelbullar, stort!

 

Illusionen om att vi var riktiga ”vinnartyper” krossades dock kort senare. I ett spöregn av sällan skådat slag på motorvägen strax innan Bålsta, började vår hyrbil att ”hänga i käken”… Alla lampor lade av, vindrutetorkarna vägrade likt arabhästar att ”kämpa” och det var med nöd och näppe Stall Hatten lyckades vrida ratten så pass mycket (servon var naturligtvis också död), att vi kunde ta oss in på en mack.

 

Då Stall Hattens kunskaper om motorer är lika begränsade som Skånska Fältrittklubbens kunskaper är om strategi och omvärldsanalys, togs därför beslutet att ”dumpa” den splitternya hyrbilen (Avis). Tyvärr hade macken (Shell) vi lyckats hasa oss in till inte ”biluthyrning” stipulerat i sitt registreringsbevis.

 

Dess personal prioriterade dessutom tuggummituggning till förmån från service-känsla, och det var först efter rena ”hot” som kassörskan ringde efter en taxi och förklarade var vi kunde få tag i ett nytt fordon…

 

Nog om detta!

 

Stall Hatten var trött och en slagen man då vi slog upp ”gluggarna” dagen efter.

 

Motivationen att ”stämpla in” på kontoret var minimal, men vi lyckades dock med uppgiften efter en iskall dusch och två koppar ristretto.

 

När vi gått igenom typ 300 email kom dock ”räddningen” i form av ett telefonsamtal.

 

Det var vår polare ”Uttern” som påminde om presskonferensen på Grand Hotell, vilken vi båda – av ren artighet – tackat JA till. Stall Hatten har som bekant föga, om något, intresse av arabgalopp. Men… Då det finns folk som är villiga att satsa avsevärda pengar på de arabiska fullbloden i Sverige är det vår förbannade skyldighet att vara tacksamma och visa respekt för dessa.

 

Efter att ha lyssnat en timme på rena artighetsfraser och en massa allmänt ”babbel” från diverse ”potentater” på podiet, var Stall Hatten inte det minsta klokare om vad deras syfte med satsningen är? Däremot är vi helt på det klara med att folket från Abu Dhabi borde överväga att ta en kurs om hur det där med ”debet och kredit” fungerar… Det torde vore en bra investering för framtiden?

 

Mer intressanta händelser på den där tillställningen på Grand Hotell var dock…

 

När Stall Hatten satt och sippade morotsjuice i godan ro – innan starten av presskonferensen – lades en bastant hand på våran axel.

 

- Jag tänkte att jag skulle presentera mig. Det är jag som är Göran Terninger, eller ”Pjäsen” som du föredrar att kalla mig.

 

Vid det här laget ångrade Stall Hatten sig bittert över att både hjälmen och magplattan var kvarglömda hemma i förrådet… Våra farhågor om ”handgemäng” var dock grundlösa visade det sig. ”Pjäsen” är helt uppenbart en ”snubbe” som kan göra skillnad på ”sak och person”. Han fortsatte.

 

- Jag läser din blogg, inte varje dag, men åtminstone en dag i veckan.

 

- Du har rätt i mycket av din kritik, men inte allt.

 

- Det är ingen enkel uppgift att vara ”alla” till lags skall du veta. Du kan dock vara säker på att jag gör mitt bästa och lär mig något nytt varje dag, avslutade ”Pjäsen”.

 

Efter avslutad presskonferens drog Stall Hatten, ”Uttern” och ”Generalen” vidare för en bättre lunch ute på Skeppsholmen. Det blev en massa skratt och avhandlande av diverse skvaller i största allmänhet innan vi skildes åt ett par timmar senare…

 

Hoppsan!

 

Det här blev en MASSA rader, och vi har bara kommit till den nionde juli! Vilken tur då att Stall Hatten från och med idag har semester och ämnar ta i kapp varje dag fram över.

 

Höres.

 

Ursäktar ni måhända Stall Hattens sju dagars ”radiotystnad”?

 

Vi har varit på resande fot och haft mer prioriterande ärenden att ta fatt i den senaste veckan helt enkelt. Men den som väntar på något gott…

 

Här kommer en liten sammanfattning om vad som hänt.

 

Del 1:

 

I torsdags vid lunchtid styrde Stall Hatten, ”Sevanten” och Fröken Favorit kosan söderöver mot Halmstadtravet och deras ”Sprintermästarmeeting”. Mest överraskande inför avfärden var att ”FF” för första gången under våra åtta månader tillsammans faktiskt passade en överenskommen tid…

 

Resan gick lätt, speciellt som vi kunde avnjuta Lutfi Kolgjinis sommarprat i P1. En bättre ambassadör för travsporten än ”Ludde” finns helt enkelt inte att uppbringa. Men än mer viktigt. Sveriges integrationspolitik de senaste 60 åren, oavsett vilken ”färg” som suttit vid makten, har varit ytterst lyckosam och dessutom beundransvärd.

 

Det var faktiskt nära att Stall Hatten tog till ”lipen” vid ett par tillfällen, när Kolgjini berättade sin historia, från stampade jordgolv i Albanien, till sin position som hyllad företagsledare i Skåne.

 

Om man fortsatt överväger att stödja SD och Jimmy Åkessons helt sinnessjuka agenda efter att ha lyssnat på programmet, är man antingen döv, eller ”bortom all räddning”…

 

För er som missade, gud förbjude, klicka omedelbart på länken nedan…

 

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=5127757

 

 

I Halmstad var allt precis som det brukar. Stall Hatten hängde mest i Danne och Nina Widegrens stall där man alltid är varmt välkommen. Danne och Nina har förstått det där med kundvård. Vi hann inte ens i det för ändamålet inhyrda partytältet innan värdparet rusade fram för att hälsa. Och det tog max tre minuter innan Stall Hatten ”et consortes” satt till bords med ett glas rött vin och en smaskig grilltalrik framför sig. Det är just sådana, förvisso enkla saker, som ”triggar” hästägarna att fortsätta satsa, år efter år.

 

Stort tack Nina, Danne och alla ni andra!

 

Efter försöken till Sprintermästaren var Stall Hatten säker på två saker. Dels att Brad de Veluwe skulle vinna enkelt från spets, samt att Åke Svanstedts Fawkes skulle kunna hålla positionen i rygg på denne. När vi ”vitt och brett” förklarade detta ”självklara scenario” för alla som ville lyssna, fick vi omedelbart mothugg av en av TV4:s experter…

 

Stall Hatten inledde (så där lagom ödmjukt…) med att ge ”valfritt odds” på att Fawkes INTE skulle sitta i vinnarhålet efter 500 meter. När TV4-experten då halade upp 1500 kronor för att ”syna”, startade en stenhård förhandling. Från ”valfritt odds” till 3.50 ggr pengarna är steget långt, men där möttes vi i alla fall.

 

Det var med ”darriga” ben Stall Hatten en timme senare masade sig ut på publikplats för att bevaka det ingångna vadet i Sprintermästarfinalen, men redan efter 100 meter var våra ben hårda som ”styltor”… Brad de Veluwe vann busenkelt från ledningen på 1.09.7 och Fawkes hängde med till tredjepriset på 1.10,2, från vinnarhålet…

 

Sprintermästarfredagen har under ”alla år” varit en ledig dag för tillrest publik samt aktiva, men sedan ett par år jobbar spelbolaget ATG som bekant enligt devisen ”att degen skall in, kosta vad det kosta vill”. Stall Hatten förstår naturligtvis att omsättningen ökar med en miljon eller två, om man kör V65-tävlingarna i Halmstad på fredagen, men är det verkligen värt det?

 

Vi tillåter oss tvivla på detta, av flera orsaker!

 

Torsdagen lockade drygt 11.000 personer till banan, och V75-tävlingarna besöktes av drygt 14.000. Fredagens spel var visserligen okey, men den sportsliga kvaliteten som erbjöds, förtjänar långt mycket mer än att avgöras inför knappt 3.000 personer.

 

Stall Hatten tvekade länge, men bestämde sig för att åka till travet i sista stund, då Ninni Westerlund hade en bra chans att vinna det inledande monté loppet.

 

Ninni levererade såklart och red ”brallorna” av sina konkurrenter till glada oddset 5.08. Då vi kort senare dessutom lyckades jobba in ”Sevantens” treåriga sto ”Porrmärra” som vinnare på Bergsåker  via ”liven” till 4.50 var lyckan total. Då Stall Hatten inte hade något mer att bevisa, åkte vi omedelbart tillbaka till Hotell Tylösand.

 

Och i lobbyn, ungefär när lopp fyra skulle gå iväg ute på travet träffade Stall Hatten två av landets mest framgångsrika tränare (den ene genom tiderna…). Båda har som ledtråd över 100 hästar på sin träningslista. Dessa såg mycket molokna ut, och hade föga om någon inspiration att bege sig ut till banan för att göra sitt jobb.

 

Då är den självklara frågan man måste ställa sig naturligtvis!

 

Hur mycket ”orkar” vi med egentligen?

 

Gör om, gör rätt… Låt oss fokusera på detta!

 

http://www.youtube.com/watch?v=tJ4b99-aujI

 

 

Lördagen förflöt utan några som helst skandaler. Stall Hatten gled mest runt och morsade på både den ”ena och den andre” i publikvimlet. Normalt sett är lördagskvällen ute på Tylösand efter V75-tävlingarna ”the place to be”. Men tre dagar och 38 lopp är lite för mycket att ”hantera” för Stall Hatten (och uppenbarligen även för de flesta andra i travkollektivet) nu för tiden.

 

Fortsättning följer…

 

Höres!